|
WIENDEKLARATIONEN 2003 (hämta denna sida i pdf-format)
Wiendeklarationen 2003 hävdar åsikten att FN:s narkotikakonventioner (1961, 1971 och 1988) och FN:s Barnkonvention är oerhört betydelsefulla instrument i arbetet för att upprätthålla en human, restriktiv narkotikapolitik och motverka ansträngningar att legalisera narkotika.
Wiendeklarationen 2003 hävdar åsikten att det är av stor betydelse att motverka alla försök att underminera FN:s narkotikakonventioner och FN:s barnkonvention.
Wiendeklarationen 2003 hävdar åsikten att preventiva insatser mot narkotika i syfte att stödja en narkotikafri livsstil ska styra alla narkotikapolitiska strategier.
Wiendeklarationen 2003 stödjer preventiva insatser, behandling och repression som grundpelare i en effektiv narkotikapolitik.
Wiendeklarationen 2003 stödjer lagstiftning och åtgärder som syftar till att förhindra narkotikamissbruk.
Wiendeklarationen 2003 motsätter sig alla strategier och åtgärder som uppmuntrar, underlättar, möjliggör och/eller upprätthåller narkotikamissbruk.
Wiendeklarationen 2003 stödjer samhällens rättighet att få tillgång till korrekta kunskaper och utbildning för att bekämpa narkotikamissbruk, och för detta ändamål riktas en stark uppmaning till media att stödja detta arbete och motverka glorifiering av narkotikamissbruk.
Wiendeklarationen 2003 hävdar åsikten att politiker, nationella regeringar och internationella organisationer ska ta avstånd från försök som syftar till att underlätta eller legalisera bruket av narkotika.
Wiendeklarationen 2003 hävdar åsikten att narkotikans gissel utgör allvarliga hot mot alla demokratiska samhällen.
Wiendeklarationen stödjer att högsta vetenskapliga standard och etik tillämpas i all forskning, utvärdering och tillämpning vid formulering av narkotikapolitik, prevention och behandlingsstrategier.
Wiendeklarationen 2003 eftersträvar omedelbara och samordnade aktioner på lokal, nationell och internationell nivå för att uppnå målen i denna Deklaration och inbjuder andra att delta i detta arbete.
till början
|